Jag tittar på en resa för livet på tv och åter igen drabbas jag av den där känslan av att det jag gör är fel. Jag vill vara där och hjälpa till. Jag vill inte att någon ska leva i sådan misär som jag just nu ser på tv. Jag lider med varenda en som visas på tv, varenda unge som bor i slummen, varenda unge utan föräldrar, varenda unge som blir utsatt för övergrepp, varenda unge som tvingas att arbeta, varenda unge utan kläder och mat. Jag vill göra skillnad för dom barnen. Det gör fysiskt ont i mig att det finns barn som lever under omständigheter som jag inte ens kan föreställa mig.
Det finns en kvinna som kommer från Kungsbacka som lämnade Sverige för att hyra ett hus för barn som bott i slummen i Uganda, för att ge dom ett hem och trygghet. Jag blir så inspirerad av andra, som oavsett att de själva behöver ge upp tryggheten, åker för att hjälpa barn som behöver hjälp.
Jag vill uppmuntra alla att bli fadder. Till barnen i Uganda eller hos sos-barnbyar, vartsomhelst.
Bli fadder. Hjälp barnen till ett tryggare liv.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar