Bye for now

Nu bär det snart hem till Halmstad igen efter nästan en vecka på Solkullagården. Jag kan inte förstå riktigt att jag varit här så länge för tiden går så himla fort. Idag ska jag hem och kolla förläsningar och läsa om empowerment, i lung och ro.

Vi har haft kalas för Mille i helgen. Det där med presenter är inte helt lätt att förstå när det varit jul. Vi skulle slå in allt i en julkapp som han kunde öppna, tyckte han. Nja, vi kan slå in det till en PRESENT som han kan få på sin födelsedag. Att fylla fyra år en månad efter jul kan vara bra förvirrande. Mille dukade också sitt bord själv, med väldigt lite hjälp. Färgvalen gjorde han också, inte genusstyrt här inte!



Älskling, 4 år

Min fina lillebror, älskade goding och gudson fyller fyra år idag. Det är inte klokt va tiden går fort. Jätteledsen att jag inte får vara med och sjunga för honom på morgonen. Nästan så man längtar ihjäl sig tills fredag. Grattis finaste, finaste du!

När jag ringde och sa grattis till honom nu på morgonen så var hans enda svar "Sanna, har du köpt en starwash (StarWars) leksak till mig och slagit in den o jag kan få den i helgen?" Ja, undra om han blir glad för att jag kommer också :)

En snabbvisit hemma

Efter en ganska snabb sväng i mitt Halmstad är jag nu tillbaka i Onsala igen. Planen var egentligen att jag skulle stannat kvar men det blev ändrat av olika anledningar. Nu när jag var där nere så var det svårt att lämna igen. Jag fick iallafall städat undan julen och torkat lite damm, vilket är ganska skönt när jag kommer tillbaka!

Anledningen till att vi åkte ner idag var för att vi skulle få handledning på vår RET idag. Nu har jag en del att göra men det var ingen total sågning som jag faktiskt hade väntat mig, det gick tillochmed ganska bra. Behövde ändra lite i en fråga men över lag så kändes det bra!

Nu väntar lite plugg innan det är dags att åka på 40års kalas.

Födelsedagsfoton

Lillebror fyllde ju större häromdagen och jag är inte så snabb i vädningarna.

Av någon konstig anledning, jag som alltid har kameran i högsta hugg, glömde jag att fota på hans kalas. Snabba ryck blev det när jag fick syn på morfars kamera och så att det blev några foton när det blåstes ut ljus och sjöngs. Tur är väl det, jag har väl aldrig missat att fota en enda födelsedag tidigare! :)

Tur att Mille finns, Victor hade aldrig klarat attblåsa ur de där ljusen själv!!