Söndag

Dagen idag har jag spenderat med att baka, diska och titta på filmer på familjen från de två-tre senaste åren. Det är intressant att se hur mycket de tre små har vuxit på bara ett år. Victor har vuxit in i en vuxnare kropp, Tilda ser ut mer ut som en tonåring än ett barn och Mille ser inte längre ut som en bebis.  

På Solkullagården går allt i minst 110 varje dag, vi är galna och bjuder oftast på det. Vad jag upptäckt nu är hur mycket man uppskattar att kunna se rörliga bilder, hur mycket mer känsla det kan inge än ett foto. Alla roliga danser, sånger och bebisspråk är ovärderligt att kunna titta och lyssna på samtidigt. Jag önskar så att Tildas dans till las ketchup hade förevigats på video, för det var fantastiskt. 

Vi har i vår familj en tendens att som barn alltid vilja vara nakna och det är lite synd för det vill man inte lika gärna dela med sig utav på internet. Jag har miljoner roliga videor som inte kan visas därför. Jag ska leta och se om jag kan hitta ett axplock av hur det ser ut hemma hos familjen taikon. 

Hur som helst. Jag vill också bara klargöra att jag härmed kan utnämnas som Svergies, kanske även världens, sämsta pannkakskock. Jag är helt värdelös. Utan att nämna särskilt mycket så kan jag säga att de slamsor som blev mer än bara gegga, som också var helt färglösa, inte ens smakade gott. 

För att klargöra, plattan stod på högsta värme. Den ville helt enkelt inte samarbeta med mig. 

Så redan nu kan jag ursäkta mig till mina framtida barn, för pannkakor är inget jag kommer ägna mitt tid till.

Dirty Dancing

Fastnade framför Dirty Dancing ikväll. När jag var i Spanien såg jag den flera gånger men sen dess har  jag inte sett den. Då funderade jag inte så mycket av hur de pratar eller ser ut.
Alltså, filmen är från -87, året innan jag föddes och iochmed det så ser alla ut som mamma och pappas kompisar från filmer när jag var liten. Det är fantastiskt roligt. Sen är det den lilla detaljen att allt är så överdrivet, något som en kärlekssuktande Sanna inte tänkte på sist.
Jag är kanske fortfarande lika kär i kärleken som jag var då men nu skrattade jag ändå lite (läs mycket) under filmens gång och det är ju inte riktigt en komedi.

Så summan av detta är att det är himla cheesy men det må ändå vara en riktig klassiker bland kärleksfilmerna och då kan ju inte en tjej som jag annat än att gilla den :)

Simon och ekarna

Var o såg Simon och ekarna i lördags med tjejerna. Det var en bra film men vi tyckte allihopa att den blev lite seg mot slutet. Svenska filmer blir lätt väldigt tunga, de känns så nära på något sätt. Det är miljön och språket som gör det.  Amerikanska filmer är ofta mycket mer brutala och läskigare på ett mer psykat sätt. Jag funderade över män som hatar kvinnor. Det är en sådan film som jag sitter på nålar hela tiden som man ser och jag mår nästan illa när jag ser det. Mycket för att det är på svenska, i miljöer som man kan känna igen. Men med de amerikanska psykade sättet att filma och de resurer som finns därigenom, tillsammans med vår miljö... Jag vet inte om jag klarar av att se en sådan film!

Men tillbaka till Simon och ekarna, det var en väldigt bra film som satte sig djupt så därför måste jag ju rekommendera andra att se den!

Bild från google

Det är okej att känna

No more words requierd.