Julstress

I juletid vill jag ha tid. Jag vill ha tid för att baka julgodis. För att pyssla. För att pynta granen. För att lyssna på julmusik. För att leka i snön. För att julshoppa i lugn och ro på stillsamma och mysiga smultronställen. För att titta på adventsljusstakarnas underbara ljus. För att baka pepparkakor så det luktar i hela huset. För att bygga och dekorera pepparkakshus. För att dricka glögg. För att hänga med familjen. För att sitta framför brasan med frusna fötter. För att njuta. 

Stressen inför jul, studier som fortsätter över julen och min obotliga trötthet tar tyvärr upp för mycket fokus och tid av den högtid som jag tycker allra mest om. Dessutom har det skett förändringar i släkten som gör att julfirandet inte ser ut som det brukar. På tok för mycket för att min stackars överarbetade hjärna ska hänga med. Ett lov hade varit fint, ett långt lov. Gärna ett lov som gör att tiden står stilla en stund, så att mina sekundrar och minutrar kunde bli lite längre. Som gjorde att jag hade tid med allt jag vill hinna. Att jag hade tid att vila den där överarbetade hjärnan. Tid till att hitta inspiration och motivation till tentaskrivningar för att komma tillbaka med full kraft. Och inte minst, tid till att hitta inspiration till utveckling och roliga saker i livet. 

Det där att inte ha lov, det passar liksom inte mig. Jag vill ha tid. Jag vill ha lov. 

Jag vill hinna mer och få ut mer av det jag hinner. Men. Jag ska inte klaga, jag har i alla fall en himla söt pepparkakslillebror som bakar pepparkakor åt mig. 

supermegadunderförkylning

Supermegadunderförkylningen slog till igår. Vaknade imorse och tänkte att denna dagen inte kommer att bli så bra. Jag släpade mig ändå till skolan i blåsten, satt på 3-timmars föreläsning för att sedan gå och handla. När jag kommer ut från Ica så öser regnet ner och det blåser enormt. Just i den stunden hade jag lust att lägga mig ner på marken och skrika. Det tar ungefär 10-15 minuter att gå hem därifrån, vilket kom att kännas som en hel evighet och jag såg ut som en dränkt katt när jag kom innanför dörren hemma med blött hår i hela ansiktet. Himla käckt när man är förkyld.  

Däremot har eftermiddagen varit bättre. Soffan övergavs för sängens värme. Jag har tittat på film och letat litteratur till kommande tenta samtidigt som blåsten utanför låter som att den ska ta med min balkong. Här kan jag ligga i godan ro och bara njuta av att vara inne. Kanske är det så att man måste ha det sämre för att uppskatta det bättre. 

Ja, det är inte svårt att läsa av världens reaktioner på ceo's nya singel. Folk öser fina ord och verkar älska det. De väntar med spänning på albumet och den som väntar på något gott väntar aldrig för länge. Pitchfork valde singeln omedelbart till best new track och såhär skrev electricrumors.com om den:

 "The whole track is a wonderful and playful mix of infectious pop and an experimental attitude. It’s bouncy, fun and painfully intelligent" 

Yep, han verkar vara omtyckt den där ceo. Minst sagt.


Här är länk till soundcloud, in och lyssna vetta!

Teaser från Sincerely Yours

Ceo släppte igår en teaser till något som komma skall och med det skapar han spänning och förväntan hos hela musikbranschen. Det kommer med all säkerhet bli fantastiskt. 

Dagsläget

Nu är plugget verkligen igång, för fullt. Det är bubbla känslor kring det, verkligen. Jag vet inte riktigt vart jag vill med min utbildning. Den ger mig så oerhört mycket men kanske inte riktigt det jag känner för mest. Jag har ett så mycket bredare synsätt på hälsa än vad som finns i vår "verklighet", i den vetenskapligt bevisade. Det slits jag mellan varje dag och jag tror att det är en bidragande faktor till att jag har så oerhört svårt att koncentrera mig och att effektivt producera något. Det kan man ju tycka är lite problematiskt när jag pluggar och det man ska gör varje dag är att förstå, lära sig, problematisera, reflektera och komma på idéer. Det är svårt när jag inte brinner för det på riktigt. 

Jag sov så himla länge i natt och jag drömde massor. Ibland vill jag inte riktigt vakna för att det jag drömmer är så fint eller känns då bra. Kanske för att jag befinner mig nästan alltid i mina drömmar där jag vill vara (förutom i mina stressdrömmar, dom får gärna försvinna). Jag bestämmer väldigt mycket över mina drömmar, speciellt på morgonen när jag är halvvaken. Nu blir min utmaning att försöka leva mer som jag vill, att utvecklas inom de områden som jag finner intressant och givande. Jag ska försöka leva i den fysiska kroppen jag ser i mina drömmar och inte minst i det glada och positiva attityden. 

Just nu läser jag mindfulness, en kurs som tyvärr är under all förväntan. Trots det känner jag att jag lärt mig så mycket, framförallt att jag inte ska lägga tid och energi på andras bekymmer eller på människor som är energitjuvar och har negativ påverkan på mig. Att jag ska leva här och nu, vara närvarande i det jag gör.

Min plan är alltså att studera det jag finner mest intressant, komma i kontakt med mig själv på alla plan och att jag bara ska omge mig av människor jag tycker om. Jag är en god bit på väg. 

Lägesrapport

Idag är jag hemma hos mamma och pappa igen. Mille har varit ledig från dagis och vi har haft en mysig heldag (bortsett från de obligatoriska fighterna man har med en trotsig femåring). Han är rätt härlig den där ungen.

Kristian Gidlund

Såg på morgonen idag att Kristian Gidlund igår lämnande jordelivet. En person vars blogg jag läst med tårar rinnande längst kinderna. En stark människa med så mycket kärlek och budskap för oss alla att lära. Han berörde alla som läste hans blogg, boken eller som lyssnade på hans sommarprat, han gjorde världen lite bättre med sina texter. Jag skickar idag en tanke till alla som stod honom nära. Vila i frid.

Sommarens slut

Det tycks vara så att sommaren är mer eller mindre förbi. Jag tycker faktiskt att det känns rätt bra. Mest för att det betyder att jag inte längre är "arbetslös", för det finns inget värre än att vara "ledig" i andras ögon när man själv våndas över hur det ska gå att få ihop ekonomin och det faktum att jag hela tiden försökt att hitta någon vettig sysselsättning. Jag tycker inte att det känns som att jag varit ledig en enda dag knappt. Men, nog om det. Nu är det över, skolan startar om en vecka och jag tycker mest att det ska bli skönt att komma tillbaka till en vardag, till mitt hem. Jag längtar efter det, så himla mycket. 

Men först åker jag och lillebror den stora till Spanien. Farmor och hennes man tyckte att vi kunde få en resa av dom, som för tidig födelsedagpresent/julklapp. Helt okej med oss! Så om ett par timmar åker vi till vår i alla fall veckolånga förlängning av sommaren och inte minst efterlängtad riktig semester. 

Som det kan bli

Efter en miss i kommunikationen här på Solkullagården så glömdes Maijas (vår finfina ungkatt) p-piller bort. 1 gång missades. Vilket resulterade i en åmande och jamande honkatt. Eftersom vi inte visste om hon redan hade parat sig när vi upptäckte detta faktum, kunde vi inte heller ge henne p-piller då hennes eventuella ungar i magen då skulle bli missbildade och därmed skulle komplikationer kunna uppstå. Vi kände därför att vi får bita i det sura äpplet och helt enkelt låta henne vara och få kattungar. Detta var tre veckor sedan. Under dessa tre veckorna har hon hela tiden slickat sig väldigt mycket där bak, utan att verka allmänpåverkad för övrigt. Jag tyckte ändå att det var konstigt och ringde veterinären i måndags som ger oss en tid på onsdagen. Under måndag kväll har hon väldigt konstiga bruna flytningar och vi inser då att det absolut är något fel. Vi får därmed lämna in Maija hos veterinären redan på tisdagen som konstaterar att hon har en infekterad livmoderinflammation. Exakt så illa som det låter. Maija, som alltså absolut inte ens skulle få kattungar nu utan planerade kattungar om ett par år, var därför tvungen att kastreras. Vi var givetvis väldigt ledsna. Visste kan man tycka att det finns värre saker i världen, men Maija är vårt husdjur, en familjemedlem och dessutom en väldigt speciell sådan som vi känner att generna gärna hade fått gå vidare. 

Så för att sammanfatta effekterna av att Maijas p-piller glömdes bort: 

Maija är numera kastrerad och kan inte få kattungar. Sammanlagt med mediciner och så kostar det en hel del kan man säga. Under Maijas uppvaknande ur narkosen så är hon så förvirrad att hon biter mig i fingret istället för i maten, vilket resulterar i ett akutbesök till läkaren för mig som får betala pengar för en stelkrampsspruta. Förutom att den j*vla sprutan gör ont i hela armen kommer jag nu inte kunna åka med till Stockholm, på den enda semestern vi har, för att jag måste vara hemma och ta hand om sjuk katt. 

Jag är glad att Maija är frisk nu men satan va bitter jag är över att vi glömde ge henne p-pillret!! 

Sommarsysselsättning

Snabba vändningar verkar vara grejen denna sommaren och jobbfronten som hela tiden ser ganska svår ut lämnar hela tiden små öppningar. Jag har ingen aning om vad jag kommer hamna ens nästa vecka men just nu lutar det mot en månad "aupair" i spanien. Helt nytt och som sagt har jag ingen aning om något men det hade varit roligt att komma iväg och mina erfarenheter av aupairarbete i spanien är ju fina :) Även om det den gången mest hade med familjen att göra. Karin, ni söker inte en aupair under sommaren? ;)