Sommarens slut

Det tycks vara så att sommaren är mer eller mindre förbi. Jag tycker faktiskt att det känns rätt bra. Mest för att det betyder att jag inte längre är "arbetslös", för det finns inget värre än att vara "ledig" i andras ögon när man själv våndas över hur det ska gå att få ihop ekonomin och det faktum att jag hela tiden försökt att hitta någon vettig sysselsättning. Jag tycker inte att det känns som att jag varit ledig en enda dag knappt. Men, nog om det. Nu är det över, skolan startar om en vecka och jag tycker mest att det ska bli skönt att komma tillbaka till en vardag, till mitt hem. Jag längtar efter det, så himla mycket. 

Men först åker jag och lillebror den stora till Spanien. Farmor och hennes man tyckte att vi kunde få en resa av dom, som för tidig födelsedagpresent/julklapp. Helt okej med oss! Så om ett par timmar åker vi till vår i alla fall veckolånga förlängning av sommaren och inte minst efterlängtad riktig semester. 

Matlagning, Álvaroabstinens och Zlatan

Jag brukar vara bättre på att laga mat "i tid" när jag är hemma i Halmstad än vad jag är uppvuxen med. Idag lyckades jag dock inte. Jag vet inte ens om jag kan kalla det middag. Baguetter med mozzarella i, ananas och té. Fantasin var på topp som ni förstår, jag skyller på huvudvärken. 

Jag har märkt att jag ofta saknar Spanien när jag har huvudvärk. Jag tror det har att göra med att jag mådde väldigt bra när jag var där i förhållande till annars. Det var ett gäng bra månader. Det är ju så att bebisar har en tendens till att få mig att må väldigt bra och "glömma" bort huvudvärken. De luktar ju så gott att det är omöjligt att tänka på annat :) Lilla Álvaro är ju inte direkt bebis längre men oj så man kan sakna någon. Idag är därför en sådan dag. En sådan dag som jag letar resor så det står härliga till, kanske skulle jag kunna skrapa ihop till en liten resa trots att jag är student? Någon gång i framtiden...  

Nu ska jag titta klart på fotbollsgalan. Zlatan är bra fin. 

Herregud, jag lider plötsligt av världens Spanien-längtan. Jag har sett foton från mellomys, alla underbart fina ungar, drinkar i solens varma ljus och fina, fina vänner. Jag längtar efter värme, god mat och dricka, gos med underbara ungar, trevligt sällskap och feriafest...

Kanske späddes min längtan på av alla foton från fejjan, eftersom jag när jag var ute med hunden förut idag och stod i solljuset och blundade kunde känns exakt hur det kändes när jag och Alle gick längst sjön på morgonen och värmen inte riktigt hade kommit men solen värmde samtidigt som fåglar kvittrade.

Ja, lite Spanien-längtan vare här! Jag ska minsann försöka ta mig ner till feriatid, hur kan jag låta bli liksom? :)

Lilla Álvaro och jag

  

  

Härlig tisdag, precis som man vill ha det

Häromveckan träffade jag min fantastiska "spanien-mamma" och underbara "spanien-extra lillebror". De var här i Göteborg och gissa om det var ett efterlängtat möte!

Det är lustigt tycker jag att man kan komma så nära några, helt främmande människor, på såpass kort tid. Hur man kan känna som att man har känt dem hela livet.

Så är det iallafall med Karin och hennes familj. Jag är himla glad att jag hamnade hos just dem och att jag fick lära känna en så fin familj. Det tråkiga är bara att man inte kan ses så ofta som man skulle vilja! Så fina människor som jag lärde känna där snubblar man inte över för jämnan direkt.

Lilla Álvaro var inte så liten längre. När jag åkte hem hade han precis lärt sig att krypa. Nu springer han fram och går i trappor alldeles själv. Han kan alla färger och är en riktigt liten kille. Underbara unge! Man skulle kunna tro att han på något sätt kände igen mig trots att det var så längesedan vi sågs. När vi skulle skiljas åt så kramades han länge och väl och släppte inte taget. Och tro inte att jag gjorde det heller! :)

Man smälter som is givetvis!

Vi var iallafall och åt underbar lunch på Incontro i värmen för att sedan ta en tur till Delsjön och bada lite. Det var så kul att träffa dem och bara få vara med och se Álle leka.

Nu måste jag ju bara åka ner, snarast!!