Som det kan bli

Efter en miss i kommunikationen här på Solkullagården så glömdes Maijas (vår finfina ungkatt) p-piller bort. 1 gång missades. Vilket resulterade i en åmande och jamande honkatt. Eftersom vi inte visste om hon redan hade parat sig när vi upptäckte detta faktum, kunde vi inte heller ge henne p-piller då hennes eventuella ungar i magen då skulle bli missbildade och därmed skulle komplikationer kunna uppstå. Vi kände därför att vi får bita i det sura äpplet och helt enkelt låta henne vara och få kattungar. Detta var tre veckor sedan. Under dessa tre veckorna har hon hela tiden slickat sig väldigt mycket där bak, utan att verka allmänpåverkad för övrigt. Jag tyckte ändå att det var konstigt och ringde veterinären i måndags som ger oss en tid på onsdagen. Under måndag kväll har hon väldigt konstiga bruna flytningar och vi inser då att det absolut är något fel. Vi får därmed lämna in Maija hos veterinären redan på tisdagen som konstaterar att hon har en infekterad livmoderinflammation. Exakt så illa som det låter. Maija, som alltså absolut inte ens skulle få kattungar nu utan planerade kattungar om ett par år, var därför tvungen att kastreras. Vi var givetvis väldigt ledsna. Visste kan man tycka att det finns värre saker i världen, men Maija är vårt husdjur, en familjemedlem och dessutom en väldigt speciell sådan som vi känner att generna gärna hade fått gå vidare. 

Så för att sammanfatta effekterna av att Maijas p-piller glömdes bort: 

Maija är numera kastrerad och kan inte få kattungar. Sammanlagt med mediciner och så kostar det en hel del kan man säga. Under Maijas uppvaknande ur narkosen så är hon så förvirrad att hon biter mig i fingret istället för i maten, vilket resulterar i ett akutbesök till läkaren för mig som får betala pengar för en stelkrampsspruta. Förutom att den j*vla sprutan gör ont i hela armen kommer jag nu inte kunna åka med till Stockholm, på den enda semestern vi har, för att jag måste vara hemma och ta hand om sjuk katt. 

Jag är glad att Maija är frisk nu men satan va bitter jag är över att vi glömde ge henne p-pillret!! 

Sommarsysselsättning

Snabba vändningar verkar vara grejen denna sommaren och jobbfronten som hela tiden ser ganska svår ut lämnar hela tiden små öppningar. Jag har ingen aning om vad jag kommer hamna ens nästa vecka men just nu lutar det mot en månad "aupair" i spanien. Helt nytt och som sagt har jag ingen aning om något men det hade varit roligt att komma iväg och mina erfarenheter av aupairarbete i spanien är ju fina :) Även om det den gången mest hade med familjen att göra. Karin, ni söker inte en aupair under sommaren? ;)

Ja, jag har ingen aning om jag det är så att jag är den dummaste människan på jorden. Det vet jag först om tre veckor. Tentorna är inne i alla fall. 

Det har varit bal, det har varit student, det har varit redovisningar, det har varit bröllop. Det känns konstigt att klaga över så roliga saker men även de roliga sakerna kan bli mycket. Fram till alla roliga saker har det varit mänger med planering och förberedelser. Så visst har det varit väldigt, väldigt roligt också :) 

Jag ska bjuda på lite foton senare men nu ska jag ut och njuta i solen! 

Dummaste människan på jorden?

En liten uppdatering om mitt just nu förtvivlade läge: 

Jag känner mig som världens dummaste människa. Helt väck. Jag fattar ingenting, får inte ihop någonting och vet inte vart något skall vara. Jag kan inte hitta och jag kan inte formulera. Jag har otaliga gånger idag (och de senaste veckorna) tänkt att jag hoppar av skolan, för jag fattar ju ändå ingenting. Nu lyssnar jag på arg musik och hoppas att jag får ur mig lite aggressioner och kanske kan fortsätta sedan och kanske försöka få fram något som skulle i alla fall skulle kunna likna en B-uppsats. 

Just nu...

...är det mycket. Jobb, b-uppsats, bröllop, bal, gårdsfest, och student. Tidskrävande saker, minst sagt. Jag återkommer när jag har tid att andas. 

Dagen idag

Idag har varit en riktigt fin dag. Jag och Mille promenerade till Mariedal för att äta pizza tillsammans. Riktig kvalitetstid i sommarsolen. Efter det var jag och jobbade hos den lilla familjen som jag är hos och avlastar. Idag lämnade mamman mig ensam med tvillingarna, det gick jättebra från början tills ett av barnen började skrika. Det spelade ingen roll vad jag gjorde och ju mer ledsen han blev, desto mer ledsen blev också hans syster. Helt plötsligt stod jag där, har lyckats få upp båda barnen från golvet och hade dom båda i famnen, fortfarande skrikandes. Jag gick ut i skuggan och där tystnade de lite, strax efter det kom mamman hem och tur var väl det. Jag sa till henne precis innan hon åkte att det absolut inte var några problem, det värsta som kan hända är att de gråter, och vad gör det egentligen? Förutom att det var en pärs när de var två, för hur hanterar man två ledsna bebisar på samma gång? Skitsvårt men givetvis lär man sig efter hand. Jag tycker att dom är så himla go'a annars, och dessutom är jag där en stund och kan ge allt av mig, för jag får sedan gå hem och vila. Jag trivs iallafall superfint med familjen och tycker det ska bli kul att spendera sommaren med dom och se hur de utvecklas. 

Önskar bara att jag hade mer timmar med dom :) 

Trots att jag vinkade med vit flagg igår så slog migränen till med full kraft och jag var nästan döende. 

Såpass döende att jag halvt lipande bad mamma att köpa polly, för det ville jag så hemskt gärna ha. När mamma sedan kommer hem utan polly, förstår ni kanske min förtvivelse. Jag förvarnade, sen grinade jag. Som jag grinade, ni vet sånt där fulgråt som man bara kan dra till med när man är riktigt förtvivlad. Kanske behövde jag släppa ut lite mer känslor än migränen som höll på att ta livet av mig. Mamma skrattade. Victor skrattade. Pappa skrattade han med, sen köpte han polly. 

Så synd som jag tyckte om mig själv har jag inte tyckt på länge. Inte ens när jag hade tandvärk hela förra veckan. Jag tyckte ännu mer synd om mig själv när jag hos min nya arbetsgivare, mådde så illa att jag nästan kräktes och skakade så mycket att jag inte vågade hålla i barnen. Så kul start på nya jobbet va?

Idag har jag iallafall lite revansch, jag trotsade min bakfyllekänsla och gick med pappa och Freija på en powerwalk i solen. Powerwalk och sol är den sämsta kombinationen någonsin efter en migränattack men jag tog mig med runt, och så nöjd jag är. 

4good

Igår kväll spenderade jag kvällen med 4good och Rawfoodbyerica på Radisson Blu i Göteborg. 4good finns till för att sprida pepp och inspiration för att vi kvinnor ska våga förverkliga våra drömmar och leva vårt liv till det yttersta. Förutom de fantastiska föreläsarna Natasha illum Berg, Henrik Fexeus och Denise Rudberg så var det så fina människor som deltog i eventet, vi gick därifrån väldigt uppfyllda av all glädje och kärlek. 

Allas rätt till lika villkor

Jag blir så frustrerad över ojämnlikhet. Jag blir så frustrerad över hur våldtagna tjejer behandlas. Jag blir så frustrerad. Denna tjejen har pekat på vissa av de delar som gör att jag ibland känner att jag helst inte vill sätta nya barn till denna jorden, som ska behöva utstå en skev bild av vem som har rätt till vad. Värt att titta på: http://trettiotreanledningar.com

Enkätundersökning, projektrapport och raw life certifiering

Tiden springer iväg i rasande fart, nästan så jag inte hinner med. Vi har lite mer än två veckor kvar av vår praktik och jag tycker knappt att jag hunnit någonstans eftersom jag inte hinner stanna upp och reflektera. Men idag har jag stannat upp och reflekterat och inser att jag faktiskt hunnit med en hel del. Förutom att jag gjort en enkät, fixat och trixat med den och serveymonkey och skrivit en del på min projektrapport, så har jag faktiskt också gått Raw Life Education utbildningen på Solhälla i Erica Palmcrantz Aziz regi. Fantastisk miljö, fantastisk mat, fantastiska lärare och fantastiskt sällskap. Jag är nu mera certifierad raw life educator. Konstigt nog känns det som att jag inte kan något, men även detta kan ha att göra med det faktum att jag inte har hunnit stanna upp och fundera över vad jag faktiskt kan och hur mycket kunskap jag har fått under utbildningens gång. Det är verkligen mycket. 

Jag är så himla glad för det och jag tycker det är en fantastisk komplettering till min utbildning till hälsopedagog. 

Nu har jag precis gjort klart min poster för min presentation av projektet och nu ska jag fokusera på min projektrapport. Den skriver ju inte direkt sig själv. Tänk va fint det hade varit! 

Imorgon är det dags för ett nytt event med Erica, ska bli himla kul. Jag har rullat över 200 snacksbollar. Kanske skulle jag ta och göra sådant att bjuda på under min presentation, vad tror ni om det?  :)