Jag har insett precis att en hund som är van vid rörelse från sex personer varav ett barn som det busas med non-stop hela dagarna, inte tycker att det är så roligt att vara ensam med mig. Just nu ligger hon och gottar sig utspridd över hela mitt golv, men det är inte det hon helst gör. Efter en längre promenad imorse så ville hon leka när vi kom in. Tyvärr är det svårt att leka med en ganska stor hund i en liten etta. Hon tog godispinnen hon fick sen såg det ut som att en virvelvind dragit förbi min lägenhet! Hon är inte heller van vid alla ljud som blir i ett område med ganska mycket rörelse. Inte heller att det kan vara andra i huset som man inte hälsat på. Inte brukar det heller blåsa upp löv mot fönstret. Det är klart att man måste vakta då, allt vad man har! Hela natten gärna. Vid ett tillfälle önskade jag ganska hårt att hon bara skulle försvinna för en stund så att jag fick sova lite men sen kom jag på att det är ganska tryggt att ha henne här. Hon låter ju inte så trevlig om man är utanför och där medföljer därför en ganska stor trygghetskänsla. Jag gillar't! :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar